Andningsförsöket i morse gick inte bra. De fick ansluta honom till syregrejen och söva ner honom igen efter 45 minuter. Börjar bli rejält less. Vi måste snart se framsteg, även pyttesmå, annars blir vi tokiga. Man är så jävla hjälplös. Jag vill nästan ruska om honom men det går naturligtvis inte. Jag tycker min mamma blir mindre och mindre efter varje bakslag.

Ja, ja, i morse trodde de att de skulle kunna göra nästa försök imorgon. Vi ska snart bege oss till sjukhuset igen och höra vad eftermiddagsronden har att säga. Jag har förlängt och blir kvar en natt längre än planerat. Hemma går allt bra, det låter/ser ut som om både J och Trollungen roar sig förträffligt (även om jag har hört rykten, som t.ex. att mat intas framför TVn eller att det äts pannkakor en timme innan lunch).