Istället för att sova sprang Trollungen runt, runt, runt och jagade katterna. Detta ackompanjeras för det mesta med högljudda tjut. Rätt som det var blev det tyst så jag tänkte att det är bäst att kolla vad hon nu har hittat. Jag gick ut i hallen och där stod ytterdörren på vid gavel och Trollungen i bara blöjan på backen och såg helt lyrisk ut: inte bara hade hon tagit sig ut själv, hon hade även tagit sig ner för de tre trappstegen utan att bryta nacken av sig plus hon hade fått på sig en sko själv (den andra höll hon i handen)! Rackarunge!

Jag tror nog faktiskt att det var jag som inte stängde dörren ordentligt. Jag hade tänkt skylla på J men när jag tänkte efter var det nog jag...