Idag såg vi, J och jag, på Paranormal activity. J har verkligen sett fram emot att den kommer ut på DVD. Han är jätteintresserad (och till en viss grad troende) när det gäller det översinnliga. Jag skulle snarare kalla mig själv skeptiker men jag har lärt mig att inte kommentera sanningshalt och realitet i hans närvaro.

Iaf, Paranormal activity av Oren Peli ska tydligen vara årtiondets skräckfilm. Hela filmen är upplagd som en dokumentär, paret Katie och Micah dokumenterar hur de, ffa Katie, blir trakasserade av en osynlig kraft. Eftersom jag visste det kunde jag ställa in mig i förväg. Jag gillar inte såna dokumentärer och om jag hade förväntat mig en riktig rysare hade jag blivit besviken. Enligt J, som hoppade flera gånger i soffan, är det just dokumentärstilen som gör det hela så realistiskt (hmmm) och därmed läskigt... Jaja, Blair Witch Project var ju faktiskt lite läskig.

En annorlunda film? Absolut. En bra film? Jo då. Årtiondets skräckfilm? Så långt skulle jag väl kanske inte sträcka mig.