15 September, 2010
VUL - eller kanske inte?
Ja, frågan jag ställer mig är om vi ska göra ett privat VUL eller inte. Jag är egentligen inte orolig för peanut (haha, det föll sig helt naturligt att även denna böna nu är "peanut", precis som Trollungen). Precis som när jag var gravid med Skruttan finns missfall inte på min karta. Jag vet naturligtvis att det kan hända men vi lever efter mottot: vi väntar barn, inte missfall. Men jag känner ändå en sorts konstig oro. Jag kan inte sätta fingret på vad det egentligen är jag oroar mig för. Antagligen är det snarare så att jag har svårt att ta in något så bra efter all död och allt elände de senaste två månaderna. Ja, det är nog det. Att efter 15 månaders försök och allt som hänt nu plötsligt vara gravid känns helt enkelt för bra för att vara sant.
Nästa problem är att VUL är vaginalt. Sen Fisans förlossning får jag panikkänslor av bara tanken att någon/något ska in där. Oroar jag mig tillräckligt för att gå igenom en frivillig, vaginal undersökning? Som jag dessutom måste betala själv! :-D Jo, jag vet, bara jag kan svara på den frågan. Som tur är har jag lite tid på mig att fundera.
Nästa problem är att VUL är vaginalt. Sen Fisans förlossning får jag panikkänslor av bara tanken att någon/något ska in där. Oroar jag mig tillräckligt för att gå igenom en frivillig, vaginal undersökning? Som jag dessutom måste betala själv! :-D Jo, jag vet, bara jag kan svara på den frågan. Som tur är har jag lite tid på mig att fundera.
Labels:
Gravid igen
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Ljudbok just nu
About Me
- Miss MissChief
- Jag, tjej på 30+, mamma, fru, matte,... i Värmland bloggar om oss (en Trollunge som är född i mars 2008, en Filur som föddes i maj 2011, en engelsman i Sverige, en pälskling och mig) och lite allt möjligt. Ni vet, en sån där mammablogg helt enkelt. :-)
6 comments:
jag oroade mig som bara den för det där VUL när jag var gravid med viggo. Hade ångest av att bara tänka tanken på att klättra upp i gynstolen, men när vi väl kom dit gjorde de ett vanligt UL och jag hade oroat mig helt i onödan.
Nu efter att ha fött viggo känns inte sånt lika jobbigt längre... Hoppas du kan ta mod till dig om det är det du vill göra. Men som du själv säger. Missfall är ingeet man ska oroa sig för eftersom man ändå inte kan styra över det ! kram
När vi gjorde ett tidigt UL så var det just UL och det kan man göra from v 10 så om du har tålamod att vänta 5v till så slipper du VUL, ångest och allt vad det innebär men får se din lilla peanut :)
Alla ultraljud stör ju barnet så varför göra om man inte måste? slappna av och njut istället för som du sa. Ni väntar BARN! =) KRAM
Jag har gjort VUL med båda barnen. Det har fått mig att kunna slappna av.
Jag var mer orolig över missfall när jag väntade Alice, förstod aldrig var den oron kom ifrån. När jag väntade Ville fanns inte ett uns av oro.
Men är du orolig så tycker jag, om du själv vill, göra ett VUL. Det stillar ju oron och tankarna. Men som du skriver själv, ni väntar barn - inte missfall!!
KRAM!
Usch och fy för gynstolar.
Ta bara vul om du känner att det lugnar dig på något vis. För när man ser det där hjärtat som tickar, så kan man verkligen slappna av. Så kände jag iallafall, gjorde ett vul i v8-9 för att jag var så orolig. Hade haft missfall innan...
Ha en bra dag!
Post a Comment