Jag tror att mamma har drabbats av lite "boa-feber" inför nästa barnbarns ankomst. När hon var här sist stod vi i köket och hon såg sig omkring. Vårt kök är litet, mörkt, gammalt och sunkigt. En gång var tanken att ta bort väggen till matrummet och göra ett stort kök av hela ytan men sen blev pappa sjuk. Därmed dog denna storslagna plan för ingen av oss har råd att anlita dyra hantverkare för ett sånt projekt (tanken var att en hel del hade kunnat göras av/under regi av pappa).

Sen funderade vi på att byta ut skåpluckorna. Bara en sån sak gör en enorm skillnad. Denna idé fick vi dock också slopa eftersom köket är så gammalt att stommarna inte standardmått och om man måste beställa specialstorlekar, ja, då blir det dyrt igen.

Men nu kom mamma på att när hon och pappa bytte skåpluckor i en lägenhet gjorde deras granne något annat: han lämnade in sina skåpluckor och fick de ommålade och de fräste t.o.m. något mönster i dem. Det blev skitsnyggt, såg ut som nytt och kostade inte ens en bråkdel av vad mina föräldrar betalade för nya luckor.

Dagen efter ringde hon till luckföretaget och nu på söndag ska vi ta ner alla luckor och lådor och hon lämnar in dem. Inga krussiduller när mormor är inblandad, här tas handskarna på direkt. I två veckor kommer vi att leva i en helvetes röra (jag hänger nog upp handdukar eller något så man slipper se röran i skåpen hela tiden) men sen kommer vi att ha vita, fina, fräscha skåpluckor med fina handtag (och inte typ nikotingula, kantstötta med bruna knoppar). Vi får även bästa sparken i arslet när det gäller att rensa i skåpen eftersom vi under tiden ska måla stommarna vita. Det kommer att bli apsnyggt! Sen en ny köksgardin och kanske en ny, fin väggklocka och vi har ett nästen helt nytt kök!


[En dag senare sa hon även att vi borde byta ut duschen, och om vi inte hellre vill ha ett badkar.... Vi får se hur det blir med det men vi tackar definitivt INTE nej till ett badkar. Vilken dröm!]