3-årstrots eller krångelfasen, vad det än är så har det flyttat in hos oss. De senaste dagarna har Trollungen fått helt hiskeliga utbrott. Vår goa, lugna, glada, förstående, accepterande och nöjda Fisa får gnäll-, gråt- och skrikanfall när något inte går fort nog eller när hon inte får som hon vill. Hua. Hon kan bli så arg, så flyförbannad, att hon skriker så att vi tror hon kommer att spy.



Och allt ska krånglas till. Man kan inte bara gå och lägga sig när man är trött. Nej, om J går upp med henne skickar hon honom - å det bestämdaste - att hämta mig. När jag kommer upp har hon hoppat ur sängen, tänt taklampan och håller på att rita. När hon hör mig springer hon tillbaka till sängen. Jag säger till henne att lägga sig ner, släcker lampan och sätter mig bredvid henne. Då kräver hon att J ska komma ("Gå och leta upp pappa du" sa hon till mig förut när jag sa att "nix, nu är jag här och nu är det sovdags":-D) - så att hon får en chans att hoppa upp igen. Exakt detta har hänt varenda kväll nu den senaste veckan. Och tandborstningen. "Mamma ska borsta" skriker hon när J borstar hennes tänder. Och tvärtom när det är jag som borstar.

Jag har också fått ändra på våra morgonrutiner. Vanligtvis vaknar vi och går ner och äter frukost. Sen går vi upp för att borsta tänderna och sånt. Bara att nu, när hon en gång är nere, går det inte att få med henne upp igen utan gnäll och skrik. Och när vi väl är uppe springer hon och gömmer sig, kastar sig på golvet och skriker för hon vill inte borsta tänderna, vill inte göra det ena, vill leka med tågrälsen,... Så nu tvättar vi oss och sätter på dagiskläder INNAN vi går ner och äter frukost.

Ja, är det inte det ena så är det det andra...