21 November, 2011
Stress, gnäll och tröstshopping
Det vore ju själva *peep* om man inte skulle få till en liten uppdatering! Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt sa det tjoff och allt blev plötsligt jättestressigt. I mitt nästa liv vill jag nog inte vara egen företagare. "Kolla platsbanken" står t.o.m. på min to do-lista, då är det illa. :-D Det, plus att jag är så förbenat trött, undrar om jag har någon vitaminbrist...
Iaf, barnen mår bra, Trollungen upptäcker världen och testar gränser och Filuren har precis blivit 6 månader, vilket jag måste skriva lite om så att jag har det dokumenterat. Inte att han blev ett halvår, det vet man ju, men utveckling och sånt, det är alltid kul att läsa om. Jag har även en massa bilder jag vill visa er och en massa recept jag vill dela med mig av. Ja, sånt. Jobbmässigt har alla blivit galna. Och jag mååååste få tummen ur och fixa julkort och årets fotokalender och jag måååååste skriva en Ullared-lista - nästa vecka är det dags! Sen måste jag ringa kyrkan i Vålberg. Jag förstår ju att de tog sig vatten över huvudet med klädbytarkvällen men nu borde de ha räknat och sorterat färdigt. Dåligt att inte iaf höra av sig och säga att det tar längre tid än tänkt.
Men förutom allt detta och lite till (och det är det jag behövde era tummar för): vi letar nu aktivt efter ett nytt boende. Jag har hittat några intressanta objekt som jag har mailat på och i vanlig maner har en av fem svarat. (Vad är det med folk här?! Varför återkommer folk och företag aldrig?! Är det ett lokalt eller svenskt problem? Äh, mer om det vid ett annat tillfälle (jo, jag har en drös med exempel).)
Det är lite brådis eftersom jag gärna vill ha något nytt innan de river badrummet här och man kan inte bo utan badrum och tvättmaskin med två små barn men sen måste även taket, alltså hela hustaket, bytas ut. Även om vi "överlever" allt detta så kommer hyran att höjas rejält och mammas prio kommer att vara att sälja husen för nu har hon tröttnat på alla reparationer och skit. Det var en sak när pappa levde, han kunde ju fixa en hel del, men vi är ju snarare hjälplösa när det gäller allt som inte kan lösas med en slagborrmaskin eller en pyts målarfärg.
Hursom så försöker J och jag enas om boende. Vi är överens om att det ska vara en hyres- eller bostadsrätt och vi är överens om att vi behöver 5 rum (4 kan funka, beroende på planlösning men vi måste ha kontorsutrymme och barnen ska ha egna rum). Men sen. J vill stanna i Grums och hade han sagt "eftersom boendekostnaderna är lägre än i Karlstad" hade jag hängt med men efter att jag hittade två hus som passar både storleks- och prismässigt i Karlstad är nu anledningen att Trollungen inte ska byta dagis igen. Är jag en oempatisk skitmorsa om jag tänker att det klarar hon? Det är inte anledning nog att avgöra vår boendesituation? Det är ju inte så att hon har en drös BFFs och hon har bara gått där i 6 veckor typ... Jaja, det är inte direkt så att vi kan välja och vraka, lite får vi ju ta det vi får liksom. Men iaf så känner jag mig just nu lite stressad. Av allt.
Vad gör man? Jo, man tröstshoppar lite! En overall till Filuren och en massa kläder till Trollungen. Allt shoppat hos fyndigtochfiffigt (ni har väl rabattkoden?).
Lindah, jag vet faktiskt inte varför jag köpte vinteroverallen! Den bara följde med, på något mystiskt vis!
Så, nu har ni iaf en "liten" uppdatering.
Iaf, barnen mår bra, Trollungen upptäcker världen och testar gränser och Filuren har precis blivit 6 månader, vilket jag måste skriva lite om så att jag har det dokumenterat. Inte att han blev ett halvår, det vet man ju, men utveckling och sånt, det är alltid kul att läsa om. Jag har även en massa bilder jag vill visa er och en massa recept jag vill dela med mig av. Ja, sånt. Jobbmässigt har alla blivit galna. Och jag mååååste få tummen ur och fixa julkort och årets fotokalender och jag måååååste skriva en Ullared-lista - nästa vecka är det dags! Sen måste jag ringa kyrkan i Vålberg. Jag förstår ju att de tog sig vatten över huvudet med klädbytarkvällen men nu borde de ha räknat och sorterat färdigt. Dåligt att inte iaf höra av sig och säga att det tar längre tid än tänkt.
Men förutom allt detta och lite till (och det är det jag behövde era tummar för): vi letar nu aktivt efter ett nytt boende. Jag har hittat några intressanta objekt som jag har mailat på och i vanlig maner har en av fem svarat. (Vad är det med folk här?! Varför återkommer folk och företag aldrig?! Är det ett lokalt eller svenskt problem? Äh, mer om det vid ett annat tillfälle (jo, jag har en drös med exempel).)
Det är lite brådis eftersom jag gärna vill ha något nytt innan de river badrummet här och man kan inte bo utan badrum och tvättmaskin med två små barn men sen måste även taket, alltså hela hustaket, bytas ut. Även om vi "överlever" allt detta så kommer hyran att höjas rejält och mammas prio kommer att vara att sälja husen för nu har hon tröttnat på alla reparationer och skit. Det var en sak när pappa levde, han kunde ju fixa en hel del, men vi är ju snarare hjälplösa när det gäller allt som inte kan lösas med en slagborrmaskin eller en pyts målarfärg.
Hursom så försöker J och jag enas om boende. Vi är överens om att det ska vara en hyres- eller bostadsrätt och vi är överens om att vi behöver 5 rum (4 kan funka, beroende på planlösning men vi måste ha kontorsutrymme och barnen ska ha egna rum). Men sen. J vill stanna i Grums och hade han sagt "eftersom boendekostnaderna är lägre än i Karlstad" hade jag hängt med men efter att jag hittade två hus som passar både storleks- och prismässigt i Karlstad är nu anledningen att Trollungen inte ska byta dagis igen. Är jag en oempatisk skitmorsa om jag tänker att det klarar hon? Det är inte anledning nog att avgöra vår boendesituation? Det är ju inte så att hon har en drös BFFs och hon har bara gått där i 6 veckor typ... Jaja, det är inte direkt så att vi kan välja och vraka, lite får vi ju ta det vi får liksom. Men iaf så känner jag mig just nu lite stressad. Av allt.
Vad gör man? Jo, man tröstshoppar lite! En overall till Filuren och en massa kläder till Trollungen. Allt shoppat hos fyndigtochfiffigt (ni har väl rabattkoden?).
Lindah, jag vet faktiskt inte varför jag köpte vinteroverallen! Den bara följde med, på något mystiskt vis!
Så, nu har ni iaf en "liten" uppdatering.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Ljudbok just nu

Svikaren av Katarina Wennstam
About Me

- Miss MissChief
- Jag, tjej på 30+, mamma, fru, matte,... i Värmland bloggar om oss (en Trollunge som är född i mars 2008, en Filur som föddes i maj 2011, en engelsman i Sverige, en pälskling och mig) och lite allt möjligt. Ni vet, en sån där mammablogg helt enkelt. :-)
3 comments:
Det är lite mycket nu för er. Både med renovering och jobb mm.
Klart Trollungen kommer klara ett dagisbyte igen, men det kanske(?) är sista gången hon byter dagis. För hittar ni ett boende som ni trivs med så kommer ni bo där ett tag fram över.
Gå och kolla upp järnvärdet, kan vara det som strular. Hoppas att det blir bättre snart!
13 avsnitt! :-o Så roligt! Men vilket långt uppehåll! Fast vi följer inte via tv.. ;-) Så uppehållet kanske inte rör oss och sedan har jag så svårt att förstå engelska på filmer och är kanske lite lat och vill ha text :p
Stor kram till dig!!
Bilder kommer! :)
Jag tror att vi mammor har en förmåga att ta på oss för mycket. Inte för att vi känner att vi måste eller för att den andre vuxne i hushållet inte gör det, utan för att vi tror att vi hinner med allt. Men vi är bara människor vi med.
Jag har börjat på sänkt kraven, inte så att jag städar/tvättar mindre för hur skulle det se ut. Men ett exempel vem säger att adventssakerna just måste vara uppe på fredag för att man bjudit hem folk på adventsfika i helgen. Visst är det trevligare om de kommit upp, men det är ju inte så att jag blir halshuggen om de inte kommit upp.
Tror helt enkelt att vissa saker kan man skjuta upp utan att må alltför dåligt av, tvätt och städ blir ju sig bara ett stressmoment om det inte görs.
Mera tid till familjen!
Jasa ni planerar att flytta? Blir intressant att se var ni hamnar da! Men vill ni inte gärna bo kvar i Grums sa ni har nära till mamma din?
Svar: Hrrm ja, det var sa jag med tänkte. En dag hemma med magsjuka och sedan aka pa jobb? Hade verkligen läkaren sagt ok till det igar? Knappast va. Naja, hon har ännu inte ringt i alla fall.
Ja man kan ju lugnt första varför vissa väljer att stanna hemma istället, när det är sa här det funkar! Men jag hoppas att de betalar ut extratimmar och övertimmar (alltsa i pengar och inte i ledigt), för da kan man försöka plocka till sig sa mycket det gar - när det passar. Och sa ska jag som sagt försöka hitta nagot 400€ jobb som passar ihop med arbetstiderna. Eller att man snarast hittar nagot med bättre betalt, eller atminstone en heltidstjänst (tror dock att det är svart när det gäller butiksjobb).
Jaja, det ordnar sig nog pa nat sätt.
Post a Comment