Så här bra går det:


Medan J och kidsen la sig till ro för första gången i det nya huset levde jag loppan på akuten. "Kraftig stukning på tre ställen" så kl. 3 kom jag hem igen, med ett gäng Citodon-tabletter och kryckor. Herre jävlar, vad ont jag hade! Jag har fortfarande skitont och kan inte stödja på foten men idag gör inte lite luft ont. Vad hände? Jo, jag skulle tala om för J hur han skulle backa med släpet utan att ta ner grinden och trampade snett i en grop. Jag kände direkt att det inte gick bra men den första timmen kunde jag halta vidare med kartonger och säckar. Två timmar senare trodde jag jag skulle svimma av smärta utan beröring och allt så då åkte jag in.

Detta har så klart påverkat vårt schema lite. Jag kan inte göra något. Jo, jag kan sitta och peka, typ. Stackars J kör möbler, städar, tar hand om mammiga spädisar,... "Titta," sa Trollungen tidigare, "pappa är i trädgården och har en soffa på huvudet." Det var 2-sitsen. 3-sitsen släpade han över gräsmattan.

Nej usch. Inte riktigt enligt plan alltså. Nu är det dags för nattens Citodon.