Idag var jag pigg nog att lämna Trollungen på dagis. Allt gick jättebra, tills jag skulle gå. Hua, vad hon skrek. Det kändes inte bra men det var ju inte mycket att be för. När jag precis ringde hade hon lugnat ner sig efter någon minut och nu var hon på toppenhumör igen så det ska nog gå bra. Hon går bara en kort dag idag så jag kan krama henne redan efter kl. 12.

Sen i söndag har vår goa, nöjda glada Sötnöt otroliga humörsvängningar. Först trodde vi att det var för att hon hade feber efter sprutan men febern försvann, det hiskeliga humöret var kvar. Trotsutbrott efter trotsutbrott, hon blir flyförbannad för minsta lilla. Om hon inte får det hon vill ha, om något inte funkar för henne eller om vi inte fattar snabbt nog vad hon vill. Innan vi gick till dagis i morse hade hon legat på golvet och skrikit och sparkat 7 gånger, och mellan utbrotten gnäller hon mest. Vår Sötnöt, som annars är så lätt att avleda och få att skratta, är en hård nöt just nu. Men det hör nog till. Hon har börjat på dagis, hon har varit sjuk,... det är nog mycket för henne just nu och förhoppningsvis blir det snart bättre igen.

Du får vara hur sur och grinig du vill, jag älskar dig ändå! Sådeså!