Sjukhuset i Karlstad får mig att tänka på Mupparna, det är ett enda skämt. Ett skämtsjukhus. Inte bara att akutmottagningen är den uslaste i Sverige (det var på nyheterna häromdagen så det är inget jag hittar på för att jag är less), resten funkar inte heller särskilt bra.

Jag tänker inte gå in på gamla saker som har hänt men det senaste: igår för en vecka sen skulle min pappa få en portacat isatt. Det gick inte. Dagen efter skulle det göras ett nytt försök, med bättre bedövning. Idag, en vecka senare ligger han fortfarande och väntar på det. Varje morgon kommer de in och säger: "Idag blir det. Idag har du prio 1." Min gravt undernärda pappa får inte äta för "idag" ska han ju opereras. Men sen blir det inget. Varje dag får någon förhinder, något akut dyker upp, det går inte att få tag på någon ansvarig. Ja, jag vet inte vad de hittar på. Samtidigt säger de att det är ett "så litet och enkelt ingrepp".

Pappa behöver den där makapären. Han blir mer och mer deprimerad (som om det vore möjligt). Dagarna i ända ligger han i sängen och stirrar. De enda avbrotten i tristessen är när någon jävel kommer in och säger att "det blir inget idag". OM någon kommer in och säger något. Han kan få besked om att han är "prio 1" på morgonen och kl. 18 på kvällen vet ingen något och när man frågar säger en trevlig sköterska: "Jag ska kolla upp det" - och kommer inte tillbaka. Ett enda skithus är vad det är.