Ok, jag tar tillbaka det föregående inlägget om flytet. Efter att ha kört efter patienttransporten med J i till akuten i Karlstad blev resten av dagen inte alls som tänkt. Nu skulle jag vara nyduschad och mysa ner mig med laptopen och lite jobb i en renbäddad säng men jag kan säga att så är inte fallet. Varken jag eller sängen är ren, men orka.

J har haft sån där Roaccutan-värk igen, fast riktigt illa, ffa höger knä. När fötterna blev lila ringde jag 1177 som sa åt oss att åka in. Tre timmar efter att han blivit hämtad var vi hemma igen (DET kan man faktiskt inte klaga på; allt gick jättesmidigt). Förutom att han har en inflammation i knät, det verkar som om han utvecklar osteoporos är det läkemedlet som orsakar detta (smärtan), så Ipren mot inflammationen och Citodon mot värken.

I morgon kontaktar vi hud och avbryter detta experiment. Roaccutan ska hjälpa vid svår akne men efter 6 veckor kan vi nog säga att för honom funkar det inte. Hela huden är torr, men inte så fasligt som de trodde att det skulle bli, läpparna däremot är så torra och spruckna att de är alldeles såriga och de gör helvetiskt ont. Ledvärken blir värre. Han får inte sola. Han kan inte träna och om man lägger till att han har så ont att han inte kan leka med sina barn så kan man sammanfatta det hela med att hans livskvalitet är skit så länge han tar detta. Och det "bästa": i hans fall ska det hjälpa mot svår akne på ryggen - han har nu mer "bölder" än när han började, plus att han har börjat då finnar lite överallt annars.

Innan hade vi både hört och läst om hur nöjda alla är med resultatet av en sån här kur men den ska hålla på i 6 månader och han är ett vrak efter 6 veckor. Någon måtta får det faktiskt vara.


Nej, nu är jag trött. Jag har röjt och lagat mat och monterat den nya cykelsitsen och duschat barn och nattat barn, servat J med det ena och andra, nu ska jag jobba en sväng och sen krama min kudde. Bilder från min hårresande resa kommer en annan dag.