Konversation på fullsatt McDonalds tidigare idag.

Trollungen (ståendes på bänken, högljutt): "Mamma, vi är stora flickor du och jag."
Jag: "Ja, det har du rätt i, vi är stora flickor vi."
Trollungen: "Men jag har inte hår på min snippaaaaa!"

Trollungen har tjatat om att hon vill ha en kjol ett bra tag nu så jag lovade att köpa en till henne. Det är inte så att jag har något emot kjolar, inte alls, men jag har helt enkelt koncentrerat mig på de höstiga och vintriga kläderna på sistone så hon har helt rätt i att hon inte har en kjol. Jag tänkte som vanligt knalla in på Lindex men där var så himla mycket folk att jag tappade lusten. Jag hade ett presentkort från Pop i väskan så dit gick vi istället.


Det här fick hon och hon blev alldeles överlycklig över kjolen. "Den vill jag ha på dagis i morgon!" strålade hon över hela ansiktet.


Sen gick jag till Kappahl medan Fisan och J låtsasåkte brandbil. Jag snubblade över denna sjukt härliga, mjuka och mysiga plyschklänning. Hade den funnits i min storlek hade jag köpt en till mig också bara för att den känns så skön. Det blev även en jeanskjol som jag glömde ta kort på för att jag blev så till mig över klänningen.

J är väldigt nöjd för på sistone tycker han att Trollungen har blivit tagen för en pojke lite för ofta...

Nu vet ni vad jag gjorde med pengarna jag sparade igår. ;-)

Samtalet med snittläkaren gick ju bra, det gjorde inte besiktningen. Vi, eller rättare sagt bilen, hade precis samma problem som när vi besiktade den i början på året. Då hade den avgasvärden som var helt bort i stoll så vi bytte lambdasond och hela katalysatorn och då var allt ok. Idag visade den åter igen avgasvärden som inte är av denna värld... J is not amused så nu skrotar vi den. Det är inte värt att lägga ännu mer pengar på den gamla skrutten så nu letar vi ny bil.

Eller ja, inte ”nu” för nu sover alla förutom jag. Js mage är iofs bättre men stressen idag var nog för mycket för honom. Han stupade i säng innan Trollungen ens hade druckit välling.

Efter besiktningen och sjukhusbesöket blev det en sväng till Bergvik. Jag hade lovat Trollungen att hon skulle få en kjol och hon hade ratat lunchen på dagis så kl. 15:30 var vi alla hungriga (och jag shoppingsugen). Som utlovat shoppade jag lite till henne (visar bilder sen, bl.a. på en helt superhärlig plyschklänning från Kappahl!) och sen gick vi, dagen till ära, till McDonalds. Skruttan måste verkligen ha varit hungrig för hon åt fyra chicken nuggets (FYRA!) och säkert halva portionen pommes frites. Helt klart ett mängdrekord. Tänk om hon kunde äta så bra (mängdmässigt alltså) varje dag!

Och så kvällens fråga: vad har hänt med Desperate Housewives?! Klockan är snart 21 och det står något om ”Win a date with Tad Hamiltion” (vem är det; kvällens andra fråga)!

Nu står det i min journal att jag ska snittas med Filuren. Samtalet med snittläkaren var lugnt, trevligt och väldigt informativt och det var ingen tvekan om att jag får bestämma hur jag vill föda, så det gjorde jag. Om jag skulle få för mig att vilja föda vaginalt kan jag naturligtvis alltid ändra mitt beslut men det har jag verkligen svårt att se. Jag ska träffa aurora-BM efter RUL och då ska vi gå igenom Trollungens förlossning och så väntar jag på en tid hos specialistmödravårdens psykolog. Snittläkaren träffar jag igen i v. 28, då bestäms datum och sånt.

Jag är fortfarande lite misstänksam till om det verkligen räcker, om det inte ändå kan komma någon och bestämma att: "Nehe, du ska då minsann inte snittas." Det kan det inte, enligt läkaren, men att jag inte har särskilt stort förtroende eller stor tillit till detta sjukhus är inte konstigt... Jaja, nu har jag iaf gjort vad jag kan och det känns så bra som det bara kan kännas i denna situation. Hur jag än gör kommer en liten oro att gnaga i bakhuvudet och jag kommer att tvivla tills jag har Filuren i min famn.

I skrivande stund sitter vi alla i bilen. Trollungen är hämtad från dagis och vi drar in till Karlstad. Först ska vi besikta bilen och sen ska mormor passa Fisan medan vi träffar snittläkaren.

Förra årets familjejulklapp var en fotoalmanacka, en väggkalender, med kort på Trollungen. Den uppskattades jättemycket! Släkten i England kan ju inte följa hennes uppväxt annat än på långt håll och enligt pappa var det bästa julklappen. Den var med vid många, långa sjukhusvistelser...

8 fotoalmanackor är inte billiga kan man ju lugnt säga och jag blev superglad när det trillade in ett mail från photobox.se: beställ 2 kalendrar och betala för 1. Jag har nu beställt dem - och jag sparade nästan 800 spänn!! Halva priset! Fan, vad nöjd jag är!

Våra adventsplaner sket sig (i ordets bemärkelse) - J har gått och blivit magsjuk. Han kände sig allmänt dassig igår och sen i natt har han sprungit till toaletten, diarré från helvetet. Mamma tyckte naturligtvis att det inte lät som den bästa idén att julbaka i ett hus med magsjuka så vi får skjuta på det till nästa helg. Jaja, Trollungen och jag ska iaf snart baka pepparkakor. Lussekatterna tror jag att jag struntar i idag, kanske gör vi äppeltoppar istället.


I Trollungens adventskalender låg en Pippi Långstrump-DVD som vi vid det här laget har sett tre gånger. Hon skulle naturligtvis ha Pippi-tofsar, vilket är ett litet problem med hennes korta, tunna hår... Men hon var nöjd och det är ju huvudsaken.

Jag hade glömt hur stressigt det är med jul och allt men nu sitter jag här alena med ett glas julmust och myser i skenet av en adventsljusstake. J gick och la sig före Trollungen, han tror han håller på att bli sjuk, vilket han skyller på att jag tvingade ut honom i iskylan. Jag tvingade honom faktiskt att åka till återvinningen och det var kallt! Trollungen, som ALLTID vill vara med på ALLT tog två steg och förklarade: "Det är lite kallt, jag väntar noga i bilen." Sen åkte vi till Ica och shoppade ingredienser till morgondagens julbak. Jag drog kundvagnen med Trollungen över parkeringsplatsen och muttrade: "Fy fan, vad kallt det är." Två sekunder senare suckade Trollungen: "Ja, fy fan." :-D

Vi hann dock med en hel del och nu är vi redo för morgondagen med mormor. J dammsög medan jag gjorde ren ugnen och sen strök han de sista gardinerna medan jag svängde ihop en pepparkaksdeg. Det ska bli spännande, jag har nog aldrig gjort pepparkaksdeg. När skruttan hade somnat satte jag ihop pepparkashuset. Det blev helt missbildat, antagligen världens snedaste hus men skit samma. Vi dekorerar det i morgon och sen ställer jag det i ett mörkt hörn tills julen är över.

Nu ska jag surfa julklappar tills julmusten är slut sen blir det sängen för mig också.

Här planeras första advent! Trollungen har bjudit in mamma på adventsbak på söndag och det ska bli så mysigt! Först bakar vi pepparkakor och lussekatter och sen äter vi något gott, jag tänker bl.a. testa rödkålsfyllda äpplen. ;-)

Julgardinerna är tvättade och jag stryker lite då och då så jag slipper göra allt på lördag/söndag. Tanken är att gardinerna ska upp på lördag och sen tar vi stjärnor och ljus på söndag. Innan dess måste det dock städas "lite" och shoppas. Jag har skrivit en lååång shoppinglista som ännu inte är färdig. Jag kommer hela tiden på nya saker. Och pepparkaksdegen måste snos ihop (den ska ju ligga en natt). Detta är också ett lördagsprojekt.

På lördag kväll sätter jag ihop pepparkakshuset. Det kan då torka över natt och sen kan Trollungen hjälpa mig att dekorera det efter adventsfrukosten.

Lite stressigt? Ja visst, men det är kul stress!

Jag hade helt missat att han äntligen släppt ett nytt album (8 november) men nu sitter jag och lyssnar på det medan jag pysslar med annat. Jag älskar hans mysiga, lite skeva röst!

AC3 Comfort svider så in i helvete...

Jag har precis slagit in Trollungens kalenderpaket och då slog mig en tanke...

Idén var ju att hänga upp ett snöre i matrummet och sen hänga fyra påsar med adventsklappar på det. Det hela skulle dekoreras med typ julgranskulor eller något. Men, och nu till min tanke: hur smart är det egentligen att hänga upp paketen så när det är en 2,5-åring det handlar om? Det är ju lite som att dingla med en morot framför en åsna men bara låta honom ta en tugga en gång i veckan. Utbrotten är förprogrammerade, det vet jag redan nu. Här väljer vi våra strider så jag tror att jag ändrar taktik. Om jag lägger fram ett paket varje lördag kväll så att hon får det till adventsfrukosten istället blir det nog lugnare här.

För några dagar sen fick vi hem Ica Maxis julprospekt med bl.a. en massa recept. Jag fastnade direkt för detta, hur gott och enkelt (mycket viktigt) låter inte det?! Det ska definitivt testas!

8 små äpplen
50 g smält smör
3 dl rödkål

Gör så här
Sätt ugnen på 200°C.

Skär ett "lock" av 8 små äpplen, ta ur kärnhuset. Lägg dem i en ugnssäker form och pensla med smält smör. Sätt in mitt i ugnen 3-4 minuter. Värm ca rödkål. Lägg rödkålen i äppelhalvorna, sätt på "äppellocket".

Passar utmärkt till ex. revbensspjäll. Uh, vad hungrig jag blev nu!

Efter att Trollungen hade lämntas på dagis kilade jag in på apoteket och shoppade lite. Lite rolig kombination tycker jag men bra att kunna fixa hemorrojdsalva och saffran till adventsbaket samtidigt.

"Fast du förmodligen har ökat i vikt med 2,5 – 4,5 kg, så väger din bebis bara cirka 70 gram. Den är nu knappt 10 centimeter lång i sitthöjd. Du märker säkert inte av det, men bebisen har förmodligen hicka ganska ofta. Den kan hicka innan den kan andas. Bebisen gör inga ljud innan födseln, eftersom luftstrupen är full av vätska istället för luft.


Nu håller benen på att växa om armarna i längd, fingernaglarna är helt formade och alla leder och lemmar är rörliga. Eventuellt går det att se vilket kön bebisen har med ultraljud nu, eftersom de yttre könsdelarna utvecklats så pass att en ultraljudstekniker kan se dem med lite tur.

Mitten av graviditeten är en bra tid att börja motionera. Läs om träning när du är gravid så får du både idéer och goda råd.

Om det känts lite abstrakt att vänta barn, så känns det snart verkligare när du kan känna bebisens rörelser för första gången. De flesta blivande mammor känner fosterrörelser mellan 16 och 20 veckor. Du som varit gravid förr kommer förmodligen att känna dem tidigare. Det du kanske tror är gaser i magen kan vara bebisen som gymnastiserar! Tala om för barnmorskan när du känt bebisen röra på sig för första gången."
 
(från http://se.babycenter.com/pregnancy/fetaldevelopment/15weeks/)
 
Hur mår jag då?
 
Då och då mår jag lite illa och då och då slår tröttheten till men det är absolut hanterbart. Det som inte är så kul just nu är att jag har fått hemorrojder (yep, inga hemligheter här inte) och väldigt irriterande är att höger bröst kliar, runt bröstvårtan liksom. Men jag får väl vara glad att det är allt, det finns ju de som har det mycket värre. Några sparkar känner jag inte men jag har moderkakan i framvägg igen så det är inte konstigt. Tror jag var i v. 22 med Trollungen så innan, hm, v. 20 börjar jag nog inte fundera på det.
 
66,5 kg

Jag är väldigt nöjd med viktuppgången (+ ca 3,5 kg). Jag är ju aningen nojig och vill inte gå upp 30 kg igen men hittills ser det ju bra ut. Å andra sidan var det i tredje trimestern som vikten skenade iväg förra gången...

I förrgår såg vi Harry Potter och Dödsrelikerna, del 1 och vad ska jag säga? Jo, se den om ni kan!! Jag tyckte den var jättebra och jag skulle säga att det är filmen som håller sig mest till bokoriginalet. Inte så konstigt egentligen eftersom de har delat upp den i två filmer... T.o.m. J, som inte är lika löjligt förtjust i HP som jag och som inte har läst en enda bok, tyckte den var bra.

Filmen är väldigt mörk och blek (när det gäller färger alltså) men det understryker bara stämningen. Trots den mörka handlingen finns det som vanligt en hel del scener att skratta och fnissa åt. Ja, jag blev iaf inte besviken och ser fram emot den andra delen. Det som suger är väl att man får vänta ända tills juli 2011 på den...

Igår var vi på återbesök hos veterinären. Vi skulle visa upp såren och se vad biopsiproven hade visat. Diagnos: infekterad svår hudinflammation. Det hade jag ju nästan själv gissat på men ok. Hudinflammationer är tydligen oftast ett tecken på en allergi och startar vanligtvis i ansiktet. De dyker också vanligtvis upp redan i unga år men det är mycket möjligt att ex. stressen över att ha förlorat sin kattkompis har fått en allergi att blossa upp trots att vi inte har ändrat på något i foderväg eller så. Att det i hans fall har drabbat tassar och rygg istället för ansiktet hör inte till vanligheterna men är inget som är störtomöjligt.

Såret på ryggen är nästan helt läkt. Det hade varit helt läkt om han inte vid några tillfällen hade lyckats pilla av sig kragen och slickat upp det igen. Men det är som sagt bara minimalt. Tassen ser inte lika bra ut men ändå mycket, mycket bättre. Det är väl samma där, två, tre gånger under dessa veckor har han tagit av sig tratten och det har väl kliat och stört...

Nu ska vi köra en kortisonkur och se om det tar bort och läker det sista. Hon tyckte inte att vi behöver börja pilla med kosten än men jag ska ändå läsa på lite om allergifoder och sånt. Jag menar, om det är en allergi så måste det väl nästan vara fodret? Vad kan katter annars vara allergiska mot?

Istället för att blogga om det jag hade tänkt blogga lägger jag upp några bilder från dagens fotosession innan jag går och lägger mig. Ett ska bli julkort och ett ska pryda decembersidan i kalendern som tjocka släkten ska få i julklapp.


Sjukling? Jo, pyttsan. Visst har hon lite hög temperatur men det är inget fel på varken hennes humör eller energinivå.

Egentligen skulle jag berätta om återbesöket hos veterinären och ett litet renoveringsprojekt som börjar ta form i mitt huvud nu när vi blir kvar här i huset men ibland blir det inte som man tänkt. Preciiiis när vi kom hem från veterinären ringde telefonen: Trollungen har fått feber och måste hämtas från dagis. Nu känner jag liite stress i maggropen igen men det ordnar sig. Det är inget fel på Skruttan, kanske en liten snutt hängig men inte mer.

Ja, egentligen har jag alltså inte tid att sitta här just nu men jag måste bli av med en fråga:
vad gör man mot hemorrojder?!

Jag har aldrig haft såna innan, inte heller när jag var gravid med Fisan, men nu så! Iaf tror jag att det är det men jag vill inte gå in på för många detaljer (men jag kan nämna klåda och en viss spänningskänsla). Jag ska naturligtvis googla noggrant sen men om någon med erfarenhet har några tips så är det bara att dela med sig. Tack på förhand. :-)

För varje dag som går känns allt lite, nej, mycket lättare och bättre. Jag vet inte, egentligen har jag ingen "avslutskänsla" efter sjöbegravningen fast det kanske är så här det känns? Den inre oron verkar vara borta och jag ser fram emot en massa saker, filuren i magen, 1 advent, julen,... Konstigt egentligen, eftersom det är första julen utan pappa, men just nu känns det inte som ett "problem".

I förrgår fattade vi ett stort beslut: vi kommer att bo kvar här. När pappa dog och mamma flyttade härifrån kände jag att jag absolut inte vill bo kvar här. När jag plussade kände jag att vi MÅSTE flytta i god tid innan filuren kommer så att Trollungen hinner vänja sig vid ett nytt boende och ett nytt dagis innan det är dags för nästa förändring. Vi har kikat på hus men inte hittat något som föll i smaken och i förrgår, när jag satt på toa, kom jag på hur knäppt det är. Hur knäpp jag är.

Det finns inte en chans att vi hittar något så billigt och stort som detta hus och med tanke på att vi kommer att gå ner i tid (vilket påverkar inkomsten avsevärt) när filuren kommer är det helt koko att flytta till något som är mindre och ffa dyrare. Här finns utan problem utrymme för en till liten familjemedlem, vi har en liten trädgård. Byn är ju så snett sett inte mycket att hänga i julgranen men här finns allt vi behöver på gångavstånd och det tar bara en kvart att åka in till Karlstad om man känner för action. Jag skulle jättegärna flytta närmare mamma men det är helt enkelt inte tid för det just nu. Om vi drar oss in mot Karlstad innan Trollungen börjar skolan så räcker det. Då har vi några år på oss att bygga upp ett bättre sparkapital och ja, fördelarna med att inte flytta är helt klart för många.

J var som sagt med på galoppen och även mamma (som vi hyr av) hade inget emot att vi stannar så vi blir kvar och det känns bra. Nu har alltså även flyttbiten försvunnit från mina axlar. Jag säger ju, allt blir bara lättare och lättare.

Ikväll är det dags! Det ska bli så bra, så spännande, så kul! Mycket bättre kan veckan inte börja!

Jag bryr mig inte om att de inte firar Lucia på Trollungens dagis, i år ska hon vara pepparkaksgumma i pepparkaksdräkt, sådeså! 99 kr hos Lekmer.se.

Så det är så här det känns att ha helg? Inget jobb, inga begravningsförberedelser, bara jag och min lilla familj. Och en stor tvätthög som jag njöt av att plocka med. Riktigt avslappnande. Hela dagen har haft ett lugnt, mysigt flyt. Manikyr och pedikyr för Trollungen och mig, den stora tvätthögen, mycket lego och sång, shopping på lokala Ica,...

Jag tog en lååång, lugn dusch med hela programmet (rakhyveln, inpackning, ansiktsmask) och sen smorde jag in mig. En halv sekund tjurade jag över att jag inte slog till på båten och köpte ett 3 för 2-set från Body Shop (varför är det så lätt att ta fram plånboken när det gäller Trollungen men inte när det handlar om lite egen lyx?!). Medan jag lagade middag badade Skruttan och J strök en hel drös med dagiskläder som jag hade sorterat. Jag tror jag kan vänja mig vid dessa lugna puckar!

Kvällen avslutades med andra hälften av Harry Potter och Halvblodsprinsen på DVD. Vi började titta på den igår men jag somnade... Nu har vi iaf sett hela igen så vi är väl förberedda inför morgondagens biobesök!

Vad är det med bloog.se-bloggar idag då? Det enda man ser när man besöker över hälten av bloggarna är " 502 Bad Gateway"...

Om man är lite trött på att ha samma IKEA-möbler som alla andra kan man pimpa dem! Thisismykea säljer supersnygga designerfolier som passar en hel del olika möbler: Malm, Billy, Expedit, Pax och Lack.

Titta, vad jag snubblade över på Ica Maxi!! TV-kalendern "Trolltider"! Den bästa adventskalendern ever (iaf enligt DN-läsarna och jag håller med)! Jag är lite sur på mig själv för jag fingrade på "Teskedsgumman" men tog sen av någon anledning aldrig med den... Jaja, nu kan jag och Trollungen titta på en riktig julkalender!


Ja, det blev en till jul-DVD ("Astrid Lindgrens jul") och lite presentpapper så att jag kan slå in Trollungens kalenderpaket. Nu är julshoppingen påbörjad.

På vägen till Göteborg där vi skulle ta Stena Line över till Kiel, ringde min mobil. Det var den tyska begravningsbyrån: "Vi kan tyvärr inte åka ut på onsdag, de har lovat storm och rusk." Som tur är kunde vi åka ut en dag tidigare, för oss betydde det bara att vi fick åka direkt från färjan till hamnen i Maasholm. Jag ringde pappas tyska vänner och de ordnade så att de kunde komma i tid. Det kändes lite konstigt, vi fick ingen tid att känna efter, att förbereda oss i lugn och ro utan vi körde som sagt direkt till hamnen.


Det tog ca 40 minuter att åka ut till de koordinater som pappa hade önskat sig så där hann vi samla oss lite och förbereda oss på vad som komma skulle. Vädret var så bra att vi trodde de drev med oss när de sa att de väntade en storm dagen efter (det skulle visa sig att det gjorde de inte, drev med oss alltså). Det var molningt men solen tittade fram en hel del.

Ingen av oss hade varit på en sjöbegravning förut men det var pappas största önskan: han ville begravas exakt där en vän begravdes för snart 20 år sen. Sen han var på den sjöbegravningen var det helt solklart att så ville han också ha det. Så här i efterhand förstår jag varför. Det var så lugnt, så fridfullt och så värdigt. Känslan av havets oändlighet, horisonten långt borta, vetskapen att han nu är fri, ett med havet, känns så mycket bättre (och så mycket mer som pappa) än om han hade legat nergrävd någonstans. Ceremonin var kort men inte för kort. Kaptenen höll ett tal, en blandning av några rader från oss, Goethe och om havets betydelse och sånt. Medan urnsättningen förbereddes slog en klocka fyra gånger och sen förklarades "Wachwechsel" ("vaktombyte", pappa har gått och vi tar nu över). Urnan sänktes ner i havet och sen kransen. Sjömännen intog avskedsposition (eller vad man ska kalla det) och vi körde en långsam runda runt positionen innan vi åkte tillbaka.


Vi valde rosa blommor istället för de vanliga röda, vi ville att kransen skulle påminna om denna blomma.


Måsen dök upp från ingenstans, lite kul att den kom med på kortet. Synd att jag inte fick med hur molnen bröt upp och det såg ut som om en komprimerad solstråle träffade kransen. (Nej, jag såg inte i syne, mamma såg det också.)


Då var det över nu. Eller vad man ska säga. Känslomässigt har det inte ändrat mycket - jag är fortfarade så otroligt ledsen, det gör fortfarande så fruktansvärt ont - men det känns skönt att vi faktiskt fick till det precis så som han hade önskat.

Nu är vi hemma igen. Resan var stressig men sjöbegravningen var fin, otroligt lugn och värdig. Jag ska skriva lite om allt men inte nu, på skrivbordet ligger en stor hög som väntar på mig. Jag vågar inte kika in på bloglovin men jag gissar att jag kommer att ha en hel del att läsa ikapp under Idol ikväll...

J tog med Trollungen på en shoppingrunda igår och gissa om jag blev förvånad över vad han kom hem med...

På min order köpte han A-creme och ett set med pärlplattor som ska vara i Skruttans adventskalender men han tog tydligen också en sväng till OBS Coop och snubblade över vinterskor som var nedsatta till 49,75 kr. Sen skulle han köpa en ny pyjamas till Fisan på Lindex eftersom jag klippte sönder den ena när hon hade spytt ner sig så dant. Fismarie ratade dock varenda pyjamas: hon skulle ha hårspännen och en Bamse-tröja. Sen såg han en annan måste ha-tröja enligt honom...


Jag har hört och läst mycket gott om A-creme så jag tänker testa den på Trollungens torrexem, som blir värre under denna årstid. Det funkar ju med hydrokortisonsalvan men frågan är om man måste ta i så...


Vattentäta, vindtäta och med bra andingsförmåga och hela faderittan - för 50 spänn! Grejen var nog att de var lite smutsiga (ett tumavtryck på skaftet) men det torkade jag bara bort.


Och här har vi överraskningen: min smygkonservativa, engelska make som tidigare helst ville köpa småblommigt och puffärm, shoppade på killavdelningen! Och det t.o.m. en punk rocker-tröja! Han har kommit långt! Det var flaggan han inte kunde motstå, iofs inte England-flaggan men man får ju ta vad man kan få. Helt ok för mig, som gammal punkare och allt (även om denna fas tog slut för snart 15 år sen :-D).

Första Fars dag utan en far för min del. Det suger. Hade han inte gått bort hade han fått några blommor och en liten ask Underberg som varje år (det var lätt att göra honom nöjd). Hade jag inte varit gravid hade jag köpt en ask och skålat med honom men istället springer jag runt och letar saker som ska med till sjöbegravningen.

J fick en mugg med kort på Trollungen och honom på och en pärlplatta som muggunderlägg. Han gillade dem jättemycket. Tur för honom. :-D Jag tog ett kort men det får jag återkomma med för jag hittar inte min kortläsare. Alltid är det något.

Efter över 2,5 år bioabstinens (eftersom vi inte hade en barnvakt) är det snart dags för andra biobesöket: 22 november ska J och jag se Harry Potter och Dödsrelikerna 1! Jag hade ju velat gå 19 november men det fanns naturligtvis inga biljetter kvar så måndagen efter får duga. Och det duger gott och väl! Gud, vad kul det ska bli!

Då var denna fredag nästan över. Kvällen blev lite annorlunda: J hade ingen lust att laga mat (och det var hans tur), istället tyckte han att vi skulle åka ut till mamma i skogen med lite hämtmat. Sagt och gjort. Trollungen somnade naturligtvis på ditvägen och jag trodde faktiskt att hon även skulle somna på vägen hem (sent och mörkt och allt) men nix, på hemvägen var hon vaken och det blev inte senare än kl. 20:30 innan hon ville gå och lägga sig. Nu ska jag kika färdigt på Poop Idol och jobba lite.

Helgplaner, tja, jag måste jobba och vi måste förbereda för Tyskland-resan på måndag (typ tvätta kläder och leta upp alla prylar som laddare och grejs som ska med). Tidigare idag pratade jag med begravningsbyrån i Tyskland och allt verkar vara ok. Nu hoppas vi bara att det inte stormar för hur kul är en sjöbegravning i minusgrader och stormvindar... Å andra sidan, hur kul är en sjöbegravning oavsett väderlek...

För att liva upp inlägget med en bild får ni nu se min "lilla" mage. Jag hade egentligen inte tänkt lägga upp några magbilder förrän jag har en fin mage att visa upp men jag tycker att denna kula är tillräckligt mysig. Inte en fulländat vacker gravidmage men jag är ju för bövelen bara i vecka 13.

Snart är det 1 advent och jag har lagt mina ambitösa adventskalenderidéer på hyllan. Jag bara älskar ju denna kalender men då ska man ha tid och kreativitet att hitta på något att fylla den med och jag har varken eller just nu. Kanske nästa år. Just nu känns allt bara otroligt stressigt. Jag sover som en kratta, jobbar arslet av mig för att bli färdig till på söndag så att jag kan åka och sjöbegrava pappa i Tyskland i lugn och ro. Jag mår illa (fast bara till och från) och känner en sorts inre oro som jag vet hänger ihop med pappa. Jag tänker mycket på honom, gråter varje dag, saknar honom så, men vad göra? Det är ju som det är...

Men för att återgå till adventskalendern så ska Trollungen naturligtvis ha en men den blir lite annorlunda. Istället för en kalender med 24 paket blir det en med 4, en för varje advent. Det känns som lagom tidskrävande. Två saker har jag redan, hon ska få en Pippi Långstrump-DVD eftersom den hon hade har försvunnit på något mysteriöst sätt och i ett annat paket ska jag lägga några nya pärlplattor och pärlor. Sen tog det stopp. Jag ska kanske ta mig in till Åhlens och se om jag hittar en fin Pippi- eller Rorri-tröja.

Jag ska köpa dessa förpackningar från barncancerfonden och märka dem med 1-4 och sen hänga dem på ett snöre. Det blir nog bra det.



Överhuvudtaget: om ni letar julklappar, kika in i Barncancerfondens shop! Där finns en hel del fina saker och en stor del av summan går direkt till deras verksamhet.

Hihi, nu har jag äntligen ett par mammabyxor - mammajeans från H&M närmare bestämt - och det var inte ens på mitt initiativ. Efter KUB-undersökningen bestämde vi oss för att luncha på Subway och mitt i en tugga kläckte J ur sig att nu är det allt dags att "förpacka" filuren korrekt. Vi skyndade oss att äta upp och sen drog vi med varsin latte till H&M. Där visade sig att J hade de generösa byxorna på sig idag och jag fick ett par byxor och en mammatopp.

Idag har vi sett filuren! Jag hade helt glömt bort hur stort det är, ffa för J som äntligen får se "svart på vitt" att det verkligen är sant. H*n skötte sig exemplariskt och låg helt perfekt för alla bilder som skulle tas. Flera gånger såg det ut som om h*n vinkade och skrattade. Benen var korsade och h*n stampade takten. Allt såg bra ut och BF ändrades inte (fortfarande min födelsedag). Precis som med Trollungen har jag moderkakan i framvägg så de första sparkarna lär dröja ett tag till.

KUB-resultaten var också bra, mycket låg sannolikhet för DS. Vi fick direkt en tid för RUL (16 december, vad jag längtar!) och 30 november ska jag träffa snittläkaren. Då får jag naturligtvis inte ett datum men för mitt välmåendes skull tyckte BM (som var samma som jag hade aurorasamtalet med för några veckor sen) att det är bäst att få in det i journalen så tidigt som möjligt så att jag kan släppa den oron. Inte mig emot.

Synd att vi inte fick med oss en bild (det får man bara på RUL här). Jag hade tänkt ta ett kort med mobilen men sen glömde jag helt bort det så vi får väl vänta fem veckor till på ett "bildbevis". Jaja, finns ju viktigare saker: som att veta att lill*n verkar må hur bra som helst.

För ett tag sen beställde jag bl.a. en ullvit fuskpolo och ullvita strumpor från Minimundus.se. Tanken var att färga dessa till en lite roligare färg och det har jag nu gjort. Eller ja, jag gjorde det för ett tag sen men fick inte tummen ur att ta kort. Det gick lika bra som det gick att färga rånarluvorna förra året.

Jag fick några helt otroligt snälla kommentarer på mitt måndagsinlägg - sånt får man inte höra/läsa varje dag precis! :-D



Nu var jag ju tvungen att gå tillbaka och kika på kortet och för att vara helt ärlig så tror jag att min nya web cam har en anti aging-funktion för man ser ju verkligen inte en rynka och jag lovar att de finns! En annan grej är mina ögon. De är egentligt typ blågråa och inte alls så mörka som på bilden...

Vi får se, jag kanske lägger upp ett lite mer realistiskt kort någon gång men tills dess får ni gärna tro att jag ser ut som 25! Stör mig inte alls!

Och ni måste naturligtvis besöka de söta tjejernas bloggar! Här hälsar ni på Bodil och här kommer ni till Camilla.

Jag har ju helt glömt att berätta om byxorna som jag beställde på Hanazackas rea. Det blev lite strul eftersom den fina hooden var slutsåld men jag fick ett par byxor till. De kom naturligtvis för ett bra tag sen och som ni påpekade så är de MONSTERSTORA! Inte bara Name It-jeansen utan även I dig denim-jeansen. Jag kissade nästan på mig, så skrattade jag när jag tog ut dem.

Jag bad Trollungen att hålla upp ett par så att jag kunde ta ett kort - men hon var rädd för byxorna! :-D "Neeeeeej, jag vill inte!" tjöt hon medan hon backade undan och samtidigt vred sig i sidled för att komma bort från dessa gigantiska byxor. Hon gav dem det onda ögat ända tills jag la dem i lådan med för stora kläder. Ja, och där lär de bli liggande i minst ett år skulle jag tro. Kanske två. Men fina är de ju.

Jag förstår ändå inte hur de kan vara så enormt stora jämfört med andra byxor. Barnstorlekar hänger väl ihop med barnets längd, på ett ungefär. Att kalla något "strl. 104" när det helt uppenbarligen inte är fallet tycker jag är lite knepigt. Varför gör man så?

Jag fick ett toppentips under mitt pärlinlägg, nämligen att man kan klä julgranen med alla pärlplattorna! Vi brukar pynta granen med torkade apelsinskivor och sånt men jag tror vi kör pärlkonst och polkagris i år - det blir ju hur fint som helst!

Besök Emos Pärlkonst - här hittar du hur många tips och idéer som helst!

Helt plötsligt har det redan blivit måndag förmiddag istället för måndag morgon. Jag vet inte varför men jag vaknade helt utvilad. Jag gick och la mig för sent och Trollungen väckte mig en sväng runt kl. 2 och ändå hade jag inget problem med att öppna ögonen när Fisan ville gå upp kl. 7. Konstigt. Men jag tackar inte nej till lite energi.

På veckans schema står, förutom det vanliga (dagis och jobb) bara en sak, en stor sak: KUB-UL på torsdag. Det ska bli så spännande att äntligen få se den lille filuren!


Ja, jag borde jobba men istället har jag lekt lite med den nya laptopen. Här testade jag webcamen och jag tänkte att det kortet bjussar jag på.
Hua, den där utväxten måste jag göra något åt innan vi åker till Tyskland. Åh, när ska jag hinna det?! Nä, nu blev jag stressad igen, bäst jag sticker och gör någon nytta istället!

En bild på en del av helgens konstverk (yep, det är ungefär hälften, resten hänger i andra fönster).


Trollungen går inte att stoppa, här ska lekas med pärlor och göras fönsterbilder. Gissa vad vi kommer att dekorera årets julklappar med? Jo, pärlbilder. :-D När denna fas är över har vi (och mormor) antagligen också ett gäng glasunderlägg av pärlor.

Förutom Sirius antibiotika köpte vi även näsdroppar till Trollungen igår. I 8 fall av 10 får vi inte i en droppe - hon blir helt hysterisk, gråter och vrider sig, och vi har en gräns för hur mycket vi våldför oss på henne. Igår stod jag framför hyllan och letade efter förpackningen när Trollungen sa: "De vill jag ha!" Hon hade upptäckt rosa "näsdroppor". Ja, de hjälper ju mot nästäppa och är från 2 år så varför inte.

På kvällen var det dags. Jag sa att det var dags för näsdropparna och Trollungen sa glatt: "Mina rosa näsdroppor!" Jag gick och hämtade dem och: Trollungen klättrade helt lugnt och självklart upp i soffan och la sig. Jag tog fram en sån där pipett och väntade på utbrottet men Skruttan bara log och väntade tålmodigt. Jag närmade mig hennes näsa och hon låg helt still - och det gick hur bra som helst! Och inte bara det: det gick lika bra nu ikväll! Halleluja för rosa näsdroppor! De har dessutom en mycket "skönare" (smalare och mjukare) spets än Renässans-pipetterna.

Igår åkte vi ju en liten sväng till Bergvik för att shoppa lite på apoteket. Innan vi kom iväg så hände något förskräckligt: handtaget på Trollungens lilla blåa handväska gick av! Katastrof. J försökte lätta upp den svåra sorgen genom att lova att vi köper en ny när vi har varit på apoteket. "Jag vill ha en lilla" gnydde förtvivlade Trollungen. Ja, det man lovar ska man hålla och eftersom vi ändå var tvungna att köpa kattsand i zooaffären kunde vi lika väl gå in på Toys R Us (ligger direkt bredvid). Ojoj, rena rama himmelriket för Skruttan. Ett helvete för mig som fick irriterande huvudvärk av alla färger och ljud. Vi hittade en lila handväska - för 250 spänn!!


250 kr, det lägger jag knappt på mina handväskor och inte gör jag det till Skruttan! Hon får hitta något annat att transportera sina kottar och verktyg i (som en tom turkisk yoghurt-burk).

Trollungen var ändå inte så intresserad av väskan, hon ville ha pärlor och det fick hon (två flugor: hon får pilla med något hon älskar och mamma kan jobba lite i lugn och ro).



J var måttligt road men hade inte mycket att säga till om. "Leka pärlor med mig, pappa!"

Usch, vad jag har sovit dåligt och jag kan inte skylla på varken J eller Trollungen. Trollungen sov i sin säng till kl. 7:30 och J somnade på soffan och masade sig inte upp till sovrummet förrän kl. 6 eller något. Flera gånger vaknade jag av att jag frös och var det inte det som väckte mig så var det trattkatten. Han skulle ligga på mig, på benen eller på magen, eller så klev han runt i sängen och fastnade överallt med kragen.

Sen tror jag att jag sover så dåligt för att jag är stressad. Jag har ett stort jobb som måste bli färdigt och sjöbegravningen närmar sig och tankarna på pappa och känslorna är många. Illamåendet och tröttheten hjälper inte direkt och jag har supersvårt att koncentrera mig, vilket inte är bra. Det känns som om det är lite mycket just nu. Men det ska väl bli bra det också.

Trollungen har lite svårt med plural och jag blir så full i skratt av hennes konstruktioner (-or är tydligen pluraländelsen som föredras). Några är t.ex.
moröttor
händor
vantor
näsdukor

Eller när hon låtsashandlar med Musse Pigg och en dinosaurier som har flyttat in hos oss, och så fräser hon plötsligt förebrående: "Micky, du glömde köpa bananor!"

Hittills har vi inte mycket till helgplaner, skönt det! Idag blir det en sväng till Bergvik, till apoteket där det ska inhandlas antibiotika till kissen och näsdroppar till Trollungen (åh, dessa "älskade" näsdroppar). Vi måste också veckohandla men jag undrar om vi inte tar det i morgon istället. Känner mig helt orkeslös men vem vet, det kanske ger sig.

Om det blir lugnt emellanåt tänker jag pilla med den nya laptopen så att jag kan jobba järnet i kväll/natt. Efter datorcrashen och en sjuklig flicka hemma ligger jag efter med en massa så jag vet iaf vad jag gör kommande kvällar/nätter.

Ja, och så var det ju det gamla vanliga, tvätt och plock och pill...

Idag är jag glad att jag har försäkrat min katt - annars hade dagens äventyr kostat mer än 4000 spänn!


Vi får vänta på biopsiprovsvaren men levervärdet var iaf ok så nu är det antibiotika, tratt och utegångsförbud som gäller igen. Antibiotikan hämtar vi ut i morgon och den ska han ta i nio dagar.

Jag är som sagt glad att jag har försäkrat honom, annars hade vi nästan fått ställa in jul. Totalt är vi nu uppe i ca 8000 kr och återbesöket om två veckor kommer ju att göra att det går upp ytterligare.

Dagens råd/uppmaning: försäkra era små, även om de t.ex. "bara" är innekatter. Även de kan bli sjuka eller skadade. Sirius är försäkrad hos Agria (som har varit extremt lätthanterliga nu när vi har behövt dem) men det finns säkert andra. Ett annat alternativ är att öppna en "katt/hundsparbok" och sätta in pengar där.
Om man har möjligheten att helt plötsligt hosta upp stora summor utan att det svider så kan det väl kanske kvitta, men vem har det...

Dagen började i ottan - vi var nämligen tvungna att ta Sirius till veterinären före dagis. Igen. Jag minns inte om jag uppdaterade om hur det gick efter att han blivit en trattkatt men det var så att efter en till antibiotikakur var han ok. Tills nyligen när han började gnaga på tassen igen. Nu är det inte bara höger framtass som han gnager och slickar på, han har även tappat en hel del päls på ryggen och där har han slickat och haft sig så att han nu har två stora sår. Det går ingen nöd på honom så snett, han äter och dricker och leker. Han är fin i pälsen och allt men ja, något står ju inte rätt till och så kan han ju inte ha det. Vi fick iaf träffa en annan veterinär idag och hon ville behålla honom tills i eftermiddag för provtagning. Hon ville bl.a. ta ett blodprov för att kolla levern och prover från såren och för det måste han sövas lite. Stackaren. Gissar att vi kommer att träffa en antingen väldigt sur eller väldigt groggy katt sen.

Yippee, jag fick precis ett SMS om att jag har ett paket att hämta! Snabba ryck, me like! Snart är jag tillbaka i cyberspacen på riktigt (just nu kör jag på sparlåga på minilaptopen)!

Usch, jag mår illa igen. Så ska det väl inte vara?! Vecka 12, nu ska väl allt vara frid och fröjd?! Jag har inte mått illa sen vecka 8 eller något och nu detta. Det är inte bara så att jag mår illa, jag har tappat matlusten totalt. Mat, ffa lagad mat men även müsli äcklar mig. Jag kunde inte ta ut kycklingen vi skulle ha till middag ur frysen för bara tanken fick mig att kvälja. Jag trodde det var en engångsgrej när jag inte kunde äta middagen i förrgår men igår fick jag inte ner många tuggor av den goda köttfärslimpan som jag lagade och nu räcker det som sagt med tanken...

Jaja, det går väl också över.

Andra dagen med "sjuklingen" var ungefär som den första (om man bortser från att den började aptidigt): full med action. Man märker att Trollungen saknar dagis. Tur för henne (och oss) att hon går tillbaka i morgon. Efter att ha målat med vattenfärger, pysslat med pärlor, lagt pussel och byggt med lego (allt för femtioelfte gången) kom jag på den smarta idéen att baka något. Jag är inte bra på att baka så enkelt måste det vara, få ingredienser som man bara måste röra ihop. Valet föll på kokostoppar (här är receptet; denna gång kände en viss skrutta inte behovet att banka dem platta med en sked).

Yippee, ersättaren blir en HP-laptop, en G62-A16EO. Jag är fortfarande alldeles lycklig över att ha hittat en så "billig" laptop med 4 GB internminne och HDMI out. Resten bryr jag mig inte om. Jag behöver inget superdupergrafikkort eller en gigantisk hårddisk (jag säkerhetskopierar regelbundet så med 300 GB klarar jag mig flera gånger om). Jag använder heller inte Bluetooth eller IR så jag tror att den är perfekt för mig: snabb och utan en massa "onödigt tjafs". Nu hoppas jag bara att den verkligen skickas idag och att jag har den i morgon för annars blir det lite dramatiskt här. Idag kan jag jobba med minin men sen behöver jag lite mer power.

Kl. 5:45 tyckte Trollungen att det var dags att gå upp. Kl. 6:05 var det bara att inse: ingen mer sömn här inte. "Mamma, gå upp nu då." Jajajaja. Dumt, nu kommer hon att vilja sova middag (jag också) och sen kommer hon inte att somna för natten förrän runt kl. 20:45 vilket betyder att jag missar True Blood kl. 20. Tur att det går i repris i morgon kväll.

Vad vi ska göra idag i denna "sjukstuga" vet jag inte. Det ösregnar ute så det lutar inte åt en promenix iaf. Å andra sidan är det så tidigt att det hinner ändra sig.

"Bebises sitthöjd är nästan 5,5 cm och den väger knappt 14 g. Veckans mest spännande nyhet är att reflexerna blir mer utvecklade. Om du klämmer på magen kommer bebisen att röra på sig, fast du känner det nog inte ännu. Nervceller har delats snabbt och neurologiska kopplingar (synapser) formas i hjärnan. Bebisen kan knyta händerna, rulla in tårna och knipa ihop ögonen. 


Ansiktet börjar se alltmer mänskligt ut. Ögonen sitter närmare varandra, efter att ha suttit på vardera sidan av huvudet. Öronen sitter ungefär där de ska. Kroppens organ utför allt mer komplexa funktioner. Levern producerar galla och njurarna utsöndrar urin till urinblåsan. 


Barnmorskan kan känna livmoderns ovandel (fundus) nu. I början av andra trimestern kommer du antagligen att börja behöva använda mer löst sittande kläder."


(från http://se.babycenter.com/pregnancy/fetaldevelopment/12weeks/)

Hur mår jag då?

Tja, egentligen som förra veckan. Något som jag har märkt de senaste dagarna är att jag drabbas av otrolig törst, ffa på morgonen och förmiddagen. Helt sjukt, det kommer helt plötsligt och jag verkligen MÅSTE ha något att dricka och det inga små mängder. Annars är det väl det gamla vanliga: det spänner och drar lite här och där, magen är lite bättre men fortfarande inte helt bra, ibland blir jag supertrött men det är rätt sällan att tröttheten verkligen klubbar mig. En gång om natten måste det kissas. I det stora hela kan jag inte klaga.

65,2 kg

Min laptop har lagt av! "Puff" sa det och den blev svart som natten. Rödhet var den också så jag undrar om den har överhettat och smält något eller något annat knepigt. Den har iofs betett sig lite märkligt den senaste tiden men det här var jag inte förberedd på! Jag som skulle jobba ikapp det jag inte hunnit under dagen, med en "frisk sjukling" i huset! Uäääh, nu sitter jag vid min minilaptop med två deadlines i nacken och alla program på den andra datorn.

Jaja, det löser sig och en fördel med denna burk är att jag inte har en massa roliga länkar sparade (bara 10 bloggar tror jag), inget PSP som kan avleda mig,... Och inte heller Trados. Eller Adobe Acrobat Pro.

Ok, nog klagat. Dags att spotta i händerna och fixa det som fixas kan.

Förutom att måla och sjunga och dansa (och tvätta nerspydda kläder och sängkläder) har vi roat oss med några mätningar. Trollungen är nu 94,5 cm lång, hennes fötter är 15,5 cm och hon väger 13,7 kg. Jag har krympt! Jag var en gång 1,70 m - nu fick vi det bara till 1,67 m! Nog för att man blir kortare när man blir äldre men så mycket så tidigt?!

Igår kväll, när J nattade Trollungen började hon helt plötsligt exorcistspy. Mitt i en hostattack kom det och hon spydde ner sig, J, lite i sängen, en massa på golvet på vägen till badrummet, i badrummet. I 1,5 minut spydde hon rakt ut. Jag fick klippa av henne pyjamaströjan (inte en chans att jag drog den kletiga sörjan, en blandning av välling, spaghetti och kycklingbitar, över hennes huvud). Hon och J duschade medan jag sprang runt som en yr höna med smutsiga sängkläder under ena armen och golvmoppen och en rulle hushållspapper i andra. Hela tiden var hon helt opåverkad. Hon var lite irriterad under själva kräkmomentet men det var allt. Sen skämtade hon och hade sig och ville inte sova.

I morse sjukanmälde jag henne. Jag tror inte att det är magsjuka utan tror snarare att hon hostade så att hon satte i halsen. Det är inget som helst fel på henne. Hon har inte spytt något mer, hon har ingen feber, normal matlust... Hon är piggelin och aktiv som bara den. Kl. 7:30 fick jag ta fram vattenfärgerna, hon har återskapat dagis kuddrum och dansar och sjunger. Hon blir naturligtvis ändå hemma i morgon också. Även om det inte verkar vara magsjuka så vet man ju inte säkert. Hon var ju faktiskt tillsammans med mamma i söndags - som sen fick rejäl kräksjuka med hela programmet - så kanske fick hon någon turbosnabb version. Vad det än beror på så är jag iaf glad att det verkar vara lindrigt och "snabbt överstökat".

När mamma röjde bland sina saker hittade hon inte bara sin gamla dockservis utan även köttkvarnen som hon en gång hade i sitt leksakskök. Nog för att det var andra tider på 50- och 60-talet men ser inte den här förpackningen väldigt creepy ut?

Trollungen är för smart, tyvärr. Hon har klurat ut hur hon får oss att gå upp även om vi är tydligt ovilliga. "Det kommer bajs" säger hon och då är t.o.m. J snabb med att komma ur sängen. Hon har kört detta ett par gånger nu och det har aldrig varit en bajsfråga. Istället har hon suttit på toaletten och glatt förklarat vad hon vill ha till frukost.